Fakta om gällande täkttillstånd

Cementa har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för att få fortsätta bedriva kalkstensbrytning vid Västra brottet och File hajdar-täkten under fyra års tid. Ansökan omfattar en mycket begränsad utökning av täkternas befintliga storlek.

Karta över File hajdar-täkten:

Karta över Västra brottet:

För att kunna bryta kalksten i Västra brottet och File hajdar-täkten, och fortsätta lagra råvaror med mera i Östra brottet (en avslutad täkt i anslutning till fabriken), måste Cementa leda bort inrinnande grundvatten och regnvatten från täkterna. Täkterna fylls annars med vatten. Ansökan omfattar därför också tillstånd till vattenbortledning.  

I omgivningarna kring Cementas täkter finns områden med höga naturvärden, bland annat Natura 2000-områden som är skyddade enligt EU-lagstiftning. Vattenbortledningen från bolagets täkter kan, i vart fall i teorin, ha en liten påverkan på naturmiljöerna i dessa Natura 2000-områden. Cementa måste därför också ansöka om ett så kallat Natura 2000-tillstånd. 

Cementas täkter ligger i en stor grundvattenförekomst, som är viktig för den gotländska dricksvattenförsörjningen. Täktverksamheten påverkar grundvattenförekomsten på så sätt att grundvatten från täkterna leds bort till havet. Huvudregeln är att verksamheter inte får medföra någon negativ påverkan på grundvattenförekomster. Cementas utredningar visar att verksamheten inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på den allmänna dricksvattenförsörjningen eller naturmiljöerna i Natura 2000-områdena (läs mer nedan), men eftersom verksamheten innebär en bortledning av grundvatten måste Cementa ändå ansöka om ett undantag från den här huvudregeln. 

Cementas ansökan omfattar inte Cementas fabrik eller hamn i Slite. 
 

Varför omfattar inte Cementas tillståndsansökan en längre tidsperiod?

Cementas nuvarande tillstånd löper ut den 31 december 2022. Det är viktigt att domstolen har förutsättningar och möjlighet att meddela ett nytt tillstånd innan årsskiftet, så att Cementa inte tvingas upphöra med sin kalkstensbrytning.

Cementa har därför gett in en ansökan om ett kort tillstånd (4 år), som domstolen kan handlägga relativt snabbt. Cementa kommer också att ge in en ansökan om ett långt tillstånd (ca 30 år), men eftersom den ansökan är mer omfattande, kommer bolagets förberedelsearbete och domstolens handläggning ta längre tid. Det korta tillståndet ska fungera som en brygga till dess att ett långt tillstånd kan tas i anspråk.

Hur fungerar tillståndsprocessen?

Under perioden november 2021 – februari 2022 genomförde Cementa ett samråd. Myndigheter, föreningar och privatpersoner fick då bland annat lämna förslag på vilka utredningar som Cementa borde genomföra inför tillståndsansökan.  

Cementa upprättade därefter en så kallad miljökonsekvensbeskrivning, som innehåller en beskrivning av den ansökta verksamhetens miljöpåverkan. 

Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen gavs in till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i april 2022. Domstolen bedömde att ansökan var komplett och kungjorde den genom annonsering i dagspress.

Myndigheter, föreningar och privatpersoner har därefter fått tillfälle att inkomma med synpunkter. Cementa ska svara på dessa synpunkter senast den 1 september. Därefter ges möjlighet att ta del av Cementas svar och återigen inkomma med synpunkter. 
 
Mark- och miljödomstolen håller därefter huvudförhandling i Visby i oktober 2022. En dom väntas meddelas i slutet av år 2022. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. 
 

Varför kan inte Cementa bryta kalksten på någon annan plats i Sverige?

Cementa har utrett om det finns någon annan, mer lämplig plats för kalkstensbrytning. Utredningen finns tillgänglig här: (klicka på Dokument 2022 och dokumentet Bilaga B2, alternativutredning). 

Utredningen visar att det är bättre att fortsätta bryta kalksten vid Västra brottet och File hajdar-täkten än att börja bryta kalksten på någon annan plats i Sverige. Det beror sammanfattningsvis på att kalkstenen i Slite är väl lämpad för cementtillverkning, att täkterna ligger nära fabriken och hamnen, och att fortsatt kalkstensbrytning inte kommer att leda till någon oacceptabel påverkan på höga naturvärden. SGU (statens expertmyndighet vad gäller mineralutvinning) har gjort en egen utredning på samma tema och kommit fram till samma slutsatser som Cementa.

Läs hela SGU:s utredning
 

Varför kan inte Sverige i stället importera cement eller klinker från andra länder?

Cementa har utrett möjligheterna att importera cement och klinker från fabriker i andra länder. Utredningen finns tillgänglig här (klicka på Dokument 2022 och dokumentet Bilaga B2, alternativutredning). 

Utredningen visar att det under de närmsta åren inte är möjligt att ersätta produktionen i Slite med import. Det beror sammanfattningsvis på att det idag inte finns en tillräcklig fartygskapacitet, hamninfrastruktur eller silokapacitet för att importera sådana stora volymer cement eller klinker. Nya cementtyper behöver också genomgå noggrann provtagning innan de släpps ut på den svenska marknaden, vilket skulle ta väldigt lång tid. 

Vidare hade en storskalig import av cement eller klinker sannolikt behövt ske från länder belägna på långt avstånd från Sverige, exempelvis Turkiet. Sådana långväga transporter hade medfört en mycket stor miljöbelastning, högre priser för slutkunderna och stora risker för uteblivna leveranser. Det skulle också göra Sverige sårbart ur ett beredskapsperspektiv att inte ha inhemsk produktion av cement.
 

På vilket sätt har Cementa förstärkt sitt kunskapsunderlag sedan Mark- och miljööverdomstolens avvisningsbeslut i juli 2021?

Cementa ansökte år 2017 om tillstånd till 20 års fortsatt kalkstensbrytning vid Västra brottet och File hajdar-täkten. Mark- och miljödomstolen beviljade det ansökta tillståndet. Domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, som menade att Cementas hydrogeologiska utredning (grundvattenutredning) var bristfällig och därför avvisade ansökan i juli 2021. 

Under hösten och vintern 2021/2022 har Cementa genomfört flera nya undersökningar för att stärka det hydrogeologiska kunskapsunderlaget, t ex geofysiska undersökningar med markradar och resistivitet, nya borrhålsundersökningar, mätningar av vattentemperaturer, siktanalyser av jordprover och mätningar av kloridhalter i grundvattnet. Cementa har också uppdaterat sin grundvattenmodell, så att den ska kunna ge ännu säkrare förutsägelser om hur verksamheten kan förväntas påverka grundvattnet. 
 

Kommer verksamheten påverka dricksvattenförsörjningen på Gotland?

Cementas täkter ligger i en stor grundvattenförekomst, som är viktig för den gotländska dricksvattenförsörjningen. Täktverksamheten påverkar grundvattenförekomsten eftersom grundvatten från täkterna leds bort och hamnar i havet. 

Cementa har under drygt 50 års tid studerat på vilket sätt vattenbortledningen påverkar grundvattnet, vilket har resulterat i ett mycket omfattande kunskapsunderlag. Cementa har bland annat genomfört flera olika typer av borrhålsundersökningar, strukturgeologiska karteringar, geofysiska undersökningar, mätningar av vattentemperaturer och kloridhalter, analyser av jordprover och särskilda studier med avseende på Region Gotlands dricksvattentäkter vid Dyhagen och Tingstäde träsk.

Både Cementas och Region Gotlands undersökningar visar att verksamheten inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på den allmänna dricksvattenförsörjningen. Regionen kommer fortsatt kunna ta ut samma volymer dricksvatten från grundvattenbrunnarna vid Dyhagen och från Tingstäde träsk som idag. Cementa har också en god dialog med Region Gotland om hur Cementa kan hjälpa till att förstärka den gotländska dricksvattensituationen. Cementa har åtagit sig att bekosta ett nytt vattenverk som kan producera vatten för den allmänna dricksvattenförsörjningen.  

Cementas studier visar att verksamheten kan ha liten påverkan på enskilda brunnar, i första hand de som är belägna väster om Västra brottet. Vattennivån i dessa brunnar bedöms kunna avsänkas med ca 0,3–1 meter under juli månad (då det är som torrast på Gotland). Det bedöms inte påverka möjligheten till vattenuttag från brunnarna. Om någon brunn mot förmodan skulle drabbas av en försämrad funktion till följd av Cementas verksamhet, kommer Cementa antingen borra en ny brunn eller bekosta en anslutning till det kommunala vattennätet. 
 

Kommer verksamheten skada djur och växter?

I omgivningarna kring Cementas täkter finns områden med höga naturvärden, bland annat Natura 2000-områden som är skyddade enligt EU-lagstiftning. Cementa har noggrant undersökt om vattenbortledningen från bolagets täkter kan ha någon påverkan på naturmiljöerna i dessa Natura 2000-områden. Cementa har bland annat genomfört hydrogeologiska undersökningar, karteringar av jordlager och avrinningsområden, vattenkemiska analyser, vegetationskarteringar, inventeringar av mossor, kärlväxter och andra arter och studier av flygbilder från olika årtal.  

Cementas utredningar visar att täktverksamheten inte har haft och inte heller kommer att få någon väsentlig påverkan på naturmiljöerna i Natura 2000-områdena. Det beror sammanfattningsvis på att verksamheten i första hand påverkar grundvattennivåerna i berg, samtidigt som våtmarkerna i Natura 2000-områdena främst är beroende av grundvattennivåerna i jord. 

I närheten av File hajdar-täkten finns också många sällsynta djur och växter, t ex apollofjäril, svartfläckig blåvinge och väddnätfjäril. Cementa har genomfört omfattande undersökningar för att förstå hur täktverksamheten påverkar dessa fjärilar, bland annat habitatkarteringar (karteringar av var det finns livsmiljöer för fjärilarna), inventeringar av larver, värdväxter, nektarkällor och värdmyror, fångst- och återfångststudier, grid- och transektinventeringar, spridningsmodeller och sårbarhetsanalyser. Ett vetenskapligt råd, bestående av några av Sveriges mest framstående fjärilsekologer, har hjälp till att planera och utvärdera undersökningarna.

Utredningarna visar att täktverksamheten kommer att ha en mycket liten påverkan på dessa fjärilar. Cementa har ändå vidtagit en rad ambitiösa åtgärder för att skydda fjärilarna. Som exempel kan nämnas att Cementa redan har skapat nya livsmiljöer för fjärilarna, som är större och av betydligt bättre kvalitet än de som går förlorade i och med att täkten utökas. 
 

Vilket är nästa steg nu i tillståndsprocessen?

Myndigheter, föreningar och privatpersoner har haft möjlighet att fram till den 1 juli 2022 inkomma med synpunkter på Cementas tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen som gavs in till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i april 2022.

Cementa har lämnat en kommentar till dessa synpunkter: Cementas kommentar med anledning av yttranden över Cementas ansökan om kort täkttillstånd 

Cementa kommer att svara på dessa synpunkter senast den 1 september. Därefter ges möjlighet att ta del av Cementas svar och återigen inkomma med synpunkter. 

Mark- och miljödomstolen håller därefter huvudförhandling i Visby i oktober 2022. En dom väntas meddelas i slutet av år 2022. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.