Bortom nettonoll 2030
Heidelberg Materials Cement Sverige ställer om cementtillverkningen. År 2030 ska vi tillverka cement med noll nettoutsläpp av koldioxid, med målet att nå minusutsläpp. Det lägger grunden för betong med noll nettoutsläpp till det svenska samhällsbyggandet.
Bakgrunden är de klimatförändringar vi ser och de utmaningar vår industri står inför. Befolkningen växer globalt och nationellt. Våra städer växer och kräver en hållbart utbyggd och trygg infrastruktur där betong utgör ett nödvändigt fundament. Samtidigt står cementindustrin för en betydande del av koldioxidutsläppen.
Utmaningen ligger i att kunna försörja samhället med ett nödvändigt byggmaterial samtidigt som vi tar ansvar för klimatet. Vi har redan tagit betydande steg mot att nå vårt mål att tillverka cement i Sverige bortom noll nettoutsläpp år 2030. Men än kvarstår stora utmaningar som måste lösas genom innovation, energiförsörjning, investeringar och ett målinriktat arbete.
Cementets klimatpåverkan
När man tillverkar cement uppstår koldioxidutsläpp. Att minska dessa utsläpp är branschens största hållbarhetsutmaning.
Omkring två tredjedelar av utsläppen uppstår vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas. Resterande del kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1 450 grader. Vi arbetar fokuserat med att minska koldioxidutsläppen från cement, och arbetet sker huvudsakligen inom tre områden:
- Alternativa bränslen: Ersätter traditionella bränslen som fossilt kol vid tillverkningen.
- Alternativa råmaterial: Ersätter delar av kalkstenen med andra material med liknande reaktiva egenskaper, till exempel masugnsslagg från ståltillverkning, flygaska eller vulkanaska, för att få en cementprodukt med lägre klimatpåverkan.
- Avskiljning, infångning och lagring av koldioxid (CCS och BECCS): Denna del är nyckeln för att lyckas hela vägen bortom noll nettoutsläpp. CCS (Carbon Capture and Storage), innebär att vi fångar in den fossila och biogena koldioxid som släpps ut vid tillverkningen och komprimerar den för vidare transport och geologisk lagring under havsbotten.
Vid vårt systerbolag Heidelberg Materials Sement Norge pågår arbetet med att bygga upp världens första fullskaliga anläggning för koldioxidinfångning i cementindustrin, med planerad driftsstart under 2025. Brevikanläggningen kommer att fånga in 50 % av sina utsläpp.
I juni 2021 presenterade vi våra målsättningar att skala upp satsningen i Sverige vid cementfabriken i Slite på Gotland. År 2030 blir då cementfabriken i Slite en av de första anläggningarna i världen att fånga in koldioxidutsläppen i sin helhet och möjliggöra en kolsänka.
Nedanför redovisar vi koldioxidutsläppen från vår verksamhet
- 1. Energieffektivisering
-
Den stora energieffektiviseringen gjorde Heidelberg Materials Cement Sverige långt före 1990 då omställningen från våtugns- till torrugnsprocess skedde. Steg tas nu hela tiden för att ytterligare minska energianvändningen och vi fokuserar även på att bättre ta tillvara spillvärme för att exempelvis generera fjärrvärme eller elektricitet. Vi förbättrar löpande och stegvis vår energieffektivitet genom att byta ut gamla maskiner, förbättra processer och optimera produktionen. Därtill investerar vi i vindkraft för en än mer hållbar energiförsörjning.
- 2. Ökad andel biomassa
-
På 90-talet började vi ersätta kol med alternativa bränslen i cementtillverkningen och har fortsatt att arbeta framgångsrikt med detta. Vi strävar efter att ytterligare fasa ut konventionella fossila bränslen, men redan i dag består energimixen till omkring 50 procent av alternativa bränslen varav nära hälften är förnyelsebart. Alternativa bränslen, som är avfall för andra men en resurs för oss, kan effektivt utnyttjas i cementproduktionen utan att någon aska blir över, och leder samtidigt till minskad klimatpåverkan.
- 3. Nya cementsorter
-
Våra koldioxidutsläpp tillkommer främst från cementklinkerproduktionen. Klinker är en koldioxidintensiv mellanprodukt och den huvudsakliga komponenten i cement. Genom att ersätta delar av klinkern med andra liknande reaktiva material såsom flygaska, vulkanaska eller slagg får vi ett cement med betydligt lägre klimatpåverkan.
- 4. Koldioxidupptag i betong
-
Det har länge varit känt att betongstrukturer tar upp koldioxid under sin livslängd men inte hur stort upptaget är sammantaget. Koldioxidupptaget är en kemisk process som även benämns karbonatisering och sker långsamt i betongens ytskikt. Mellan 15-20 procent av processutsläppen från cementproduktionen återupptas av betongkonstruktioner sett till dess livslängd. Detta innebär ett årligt upptag på cirka 300 000 ton i Sverige. Det finns ytterligare potential i att förbättra dagens krossning och hantering av rivna betongkonstruktioner för att skapa större exponerade betongytor och därmed öka upptaget ytterligare.
- 5. Avskiljning, infångning och lagring av koldioxid (CCS och BECCS)
-
Majoriteten av våra koldioxidutsläpp är processutsläpp och kan inte kopplas till energiåtgången och de bränslen som krävs för uppvärmning vid cementproduktionen.
Dessa utsläpp kan vi därför inte påverka genom energieffektiviseringar eller omställning av bränslemixen. Därför är det en förutsättning för oss att utveckla teknologier för koldioxidavskiljning från våra rökgaser och sedan bidra till långsiktiga lösningar för koldioxidlagring eller återvinning av koldioxid i andra industriella processer.
Ett unikt projekt för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid inom cementindustrin håller på att färdigställas vid vårt systerbolags fabrik i Brevik, Norge med planerad driftsstart under 2025. I samband med detta har vi lanserat evoZero®, de första cementprodukterna från Brevik som gör det möjligt att bygga med betong med noll nettoutsläpp. Läs mer om evoZero här Läs mer om projektet i Brevik här
Arbetet i Sverige bygger på och tar stor lärdom från det arbete som sker hos Heidelberg Materials Sement Norge. Detta gör vi nu inom projektet Slite CCS
