Tio punkter till göra-listan ”Komma i mål med klimatomställningen”
Sveriges mål att nå noll nettoutsläpp till 2045, och EU:s mål om det samma till 2050, motiverar och förpliktigar. Klimatomställningen i vår industri är faktiskt helt avgörande för en konkurrenskraftig industriproduktion som tryggar Sveriges välfärd och beredskap.
Just nu pågår omställningen av en av Europas största cementfabriker i Slite på Gotland. Utfasning av fossil energi, ökad användning av återvunna råmaterial och inte minst planeringen inför en av världens mest omfattande CCS-satsningar år 2030. Upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid kommer då fångas in årligen. Det motsvarar ca 3 procent av Sveriges årliga utsläpp och CCS-anläggningen blir därmed ett avgörande bidrag till att nå klimatmålen. Vi och många med oss, vill att Sverige är ett av världens första länder att bygga utan nettoutsläpp av koldioxid − eller till och med få ett betongbyggande som utgör en kolsänka − från 2030.
Men det är bråttom och vi kommer inte klara klimatomställningen på egen hand. Den 16 juni hålls ett nationellt klimatmöte i Stockholm som ska klargöra hur vi når nettonollutsläpp i Sverige och EU. Det krävs att politiken nu kavlar upp ärmarna och går från ord till handling.
10 punkter som bör sättas upp på göra-listan:
1. Myndigheter måste arbeta med tidsplanen 2030
Med en gemensam målbild och tidsplan är det fullt möjligt för svensk industri att gå främst i omställningen och nå målet om en cementtillverkning med nettonoll eller nettopositiva utsläpp år 2030.
Konkret innebär det att alla myndigheter med utgångspunkt i sina olika roller för exempelvis nätkoncessioner, fabrikstillstånd och täkttillstånd, arbetar mot målet 2030. Regeringen bör omgående säkerställa att Sveriges myndigheter som deltar i tillståndsprocesser och myndighetsutövning sluter upp bakom tidsplanen. Och i samband med det, även säkerställa att myndigheter har rätt resurser på plats för att klara uppdraget.
2. Öka tempot i utbyggnaden av elsystemet
Heidelberg Materials visar genom omfattande satsningar på koldioxidinfångning, att det går att ställa om i snabb takt. Men omställningen är beroende av att utbyggnaden av ett robust och rätt dimensionerat elsystem sker med ett högre tempo än vad som aviserats. Regeringen behöver säkerställa att:
- • Ledtiderna för nätutveckling av region- och transmissionsnät halveras för att CCS-anläggningen ska kunna driftsättas 2030.
- • Ledtiderna halveras för utbyggnad av ny elproduktion i Sverige. Tillkommande effekt behövs i synnerhet i SE3 och SE4.
- • Elkvalitet och leveranssäkerhet prioriteras i högre utsträckning i utbyggnaden av elsystemet. Avbrottsfri leverans av el med god elkvalitet är avgörande för vår industriprocess. Situationen på Gotland är, ur dessa perspektiv, ansträngd.
- • Priserna på el, genom åtgärderna ovan och en reviderad marknadsdesign, fortsätter att vara konkurrenskraftiga.
3. Säkerställ långsiktig tillgång på hållbar biomassa
Fasta biobränslen är en central del av lösningen för att minska de fossila utsläpp som idag genereras vid cementtillverkning. Våra bränslen står idag för ungefär 40 procent av de totala CO2-utsläppen från tillverkningen.
Tillgången på biobränslen är en komparativ fördel i Norden, vilket kommer att vara viktigt under överskådlig framtid. Sverige bör kunna använda restprodukter från skogen ännu mer effektivt, samtidigt som vi fortsätter att vidareutveckla ett hållbart skogsbruk. Regering och myndigheter måste verka för att Sverige, även efter 2030, har god tillgång på biobränslen genom aktivt arbete på EU-nivå.
4. Öppna upp för CCS och BECCS i regelverket för byggprodukter
För att få ner klimatpåverkan i bygg- och anläggningsprojekt, krävs fungerande miljövarudeklarationer för byggprodukter. Idag saknas möjlighet att redovisa infångade fossila eller biogena utsläpp i produktregelverket. Detta begränsar oss från att ta produkter med lågt eller positivt fotavtryck till marknaden. Regeringen behöver driva på i EU för att säkerställa att miljövarudeklarationer fullt ut innefattar CCS och BECCS.
5. Stärk incitamenten för BECCS
Finansiella incitament för BECCS saknas idag på EU-nivå. Industri med processutsläpp, som cementindustrin, är beroende av incitament för att ställa om till fasta, hållbara biobränslen. Samtidigt måste möjligheterna kvarstå att introducera produkter på marknaden med lågt eller positivt fotavtryck.
Utgångspunkten bör vara att incitamenten för CCS och BECCS harmoniseras och att prissignalerna därmed knyts till värdet av utsläpp inom EU ETS. Frågan måste lösas på EU-nivå, med en snabb, robust och långsiktig lösning. Regeringen och myndigheterna behöver skyndsamt driva på i EU för att detta ska hända.
6. Främja värdekedjan för CCS
I norska Brevik bygger Heidelberg Materials världens första CCS-anläggning som driftsätts 2024. Det norska projektet är en del i en större nationell kraftsamling för att finna lösningar för alla steg; från avskiljning av CO2, till transport och permanent geologisk lagring. Engagemanget från den norska staten har varit helt avgörande för att skapa tillit för projektet hos teknik- och tjänsteleverantörer.
När nya värdekedjor byggs för CCS, spelar staten en central roll i riskavlastningen. För regering och myndigheter i Sverige gäller det att skapa tillit till de storskaliga projekten. Då har kommersiella aktörer längs med värdekedjan förutsättningar att ingå avtal. Staten behöver fortsätta att understödja utvecklingen genom att:
- • Verka för stabilitet över mandatperioder.
- • Driva på för att avsevärt korta ledtider avseende tillstånd och myndighetsbeslut.
- • Säkerställa incitamentsstrukturer för de aktörer som går först i ledet.
- • Tydliggöra ansvarsfrågor för transport och lagring gentemot EU och bilateralt gentemot de länder som har förutsättningar för lagring. Det innefattar att tillhandahålla nödvändiga avtal och att på olika sätt stödja de projekt som bedrivs.
7. Ställ krav på klimatpåverkan och materialneutralitet i offentlig upphandling
Offentliga aktörer behöver agera föregångare och efterfråga produkter med lågt eller positivt fotavtryck. Ett sådant agerande gör det betydligt enklare för en kommersiell aktör att fatta investeringsbeslut.
Beställarkompetensen hos offentliga aktörer kring klimatpåverkan behöver stärkas. Undvik kommunala särkrav på byggande och driv i stället en nationell linje för klimatkrav som stödjer rätt materialval, ett resurseffektivt användande av material och en fortsatt effektivisering i byggsektorn. Med fördel används miljöcertifieringssystem som branschen själva bidrar med att utveckla.
Allokering av offentliga medel för utveckling och innovation i byggsektorn bör utdelas brett och materialneutralt. Då undviks felprioriteringar, suboptimeringar och ojämn konkurrens. Då stimuleras också möjligheten att utveckla byggtekniska lösningar med kombinationer av olika material.
8. Säkra industriomställningen med rätt kompetensförsörjning
Tekniska grundförutsättningar finns för att klara klimatomställningen. Innovation och utveckling krävs i tillämpningen. Men de yrkesgrupper som behöver leda denna, saknas i tillräcklig utsträckning på arbetsmarknaden.
Nu krävs det rejäla satsningar för att vidareutbilda redan yrkesverksamma, parallellt med att framtidssäkra kompetensförsörjningen på sikt. Vi ser ett antal områden som är särskilt prioriterade för industrins omställning och Slite CCS, där regeringen kan spela en stor roll:
- • Säkerställ flygförbindelser med daglig frekvens till Malmö eller Köpenhamn och att färjetrafiken till och från Gotland som minst bibehålles.
- • Spetskompetensen finns internationellt. För att attrahera denna till Sverige måste det bli enklare att ta arbete i EU från tredje land. Just nu får vi som arbetsgivare ta orimliga risker i väntan på arbets- och uppehållstillstånd.
- • Satsa på att utbilda fler ingenjörer bland annat vid Uppsala universitet med campus på Gotland.
- • Satsa på YH-utbildningar på Gotland för rätt kompetens som behövs i klimatomställningen på Gotland och inom cementindustrin.
Utöver ovan, behöver Region Gotland arbeta för att det ska bli mer attraktivt att bo på Gotland året runt. Tillgängligheten på bostäder behöver öka snabbt och ett tydligare samordningsansvar måste till för att säkra kompetensförsörjningen.
9. Hållbart samhällsbyggande kräver rätt livscykelanalyser
Samhällsinvesteringar i bostäder och infrastruktur måste göras med en lång tidshorisont. Materialval bör styras av en klimatberäkning av materialets hela livscykel. Livscykelanalyser har idag som längst en tidshorisont på 50 år.
En betongbyggnad har en livslängd på långt över 100 år och låg klimatpåverkan under driftsfasen. Materialets värmetröghet gör konstruktionen energieffektiv, samtidigt som betong kräver minimalt underhåll. Detta tillsammans med betongkonstruktioners koldioxidupptag begränsas klimatpåverkan under driftsfasen. Drivkraften för ett långsiktigt byggande är ett livscykelanalyser som förlängs till 100 år.
10. Skapa kommersiella förutsättningar för en hållbar ekonomi
En hållbar ekonomi bygger på långa livslängder i bygg- och anläggningssektorn och att renovering och rivning minimeras. Betong är ett tungt och beständigt material med lång livslängd som måste nyttjas i högre grad.
En central del i en cirkulär ekonomi är återbruk av betongstommar när nyttjandet av en byggnad förändras över tid. Genom att främja modulärt byggande blir potentialen till återanvändning stor. Då kan betongelement tas tillvara vid rivning och återanvändas i nya konstruktioner.
Det sista steget är återvinning, och betong är ett fullt återvinningsbart material. Redan idag krossas betong för att användas som ballast i produktion av ny betong i Sverige. Det behövs därför incitament för en högre grad av återvinning, samt en lagstiftning som inte klassar rivningsmaterial som avfall, när det kan bli en råvara i produktionen.
Samhällsplanering och nybyggnation måste drivas med krav och incitament som skapar en kommersiell affär för återbruk och återvinning. Kraven måste vara tekniskt välgrundade och bör utvecklas i nära dialog med branschen.
Jag och mina kollegor ser fram emot att bidra på det sätt vi kan för att göra-listan ”Komma i mål med klimatomställningen” ska börja prickas av.
/Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige