Svensk industri samarbetar kring banbrytande forskning för att elektrifiera cement-, kalk- och massaindustrin
Svenska företag och universitet tar ledningen i den europeiska satsningen på elektrifiering av energiintensiva industrier. Genom sin medverkan i det EU-finansierade forskningsprojektet ELECTRA, arbetar nu svenska aktörer för att på lång sikt drastiskt minska utsläppen av koldioxid från cement-, kalk- och massaindustrin, några av de mest utsläppsintensiva sektorerna.
ELECTRA-projektet, som delfinansieras av EU:s Horizon Europe-program, forskar kring nya tekniker för att på lång sikt ersätta traditionella förbränningsprocesser med elbaserade lösningar. Detta kan komma att minska de bränslerelaterade koldioxidutsläppen med över 90 procent, vilket i sin tur skulle effektivisera CCS-tekniken avsevärt då en mycket mindre mängd koldioxid behöver fångas in och lagras. De bränslerelaterade utsläppen uppgår till cirka en tredjedel av de totala utsläppen vid cement- och kalkproduktionen.
De svenska deltagarna – Heidelberg Materials, ABB, Stora Enso, Chalmers tekniska högskola, Umeå universitet och Kanthal AB – spelar avgörande roller i att utveckla och testa dessa nya tekniker.
– Vi har en god chans att på lång sikt omvandla dessa industrier genom elektrifiering och på så sätt minska deras klimatpåverkan, främst genom att CCS-tekniken kan bli mer effektiv med hjälp av elektrifieringen. På så sätt är forskningen ett utmärkt komplement till vad som kan bli en utvecklad CCS-teknik på längre sikt och vi ser fram emot att bidra med vår expertis för att påskynda övergången till en mer hållbar industri, säger Arvid Stjernberg, Head of Development and Application Northern Europe på Heidelberg Materials.
Heidelberg Materials bidrag i projektet
Heidelberg Materials leder det experimentella arbetet med att använda en eldriven plasmaugn – i stället för traditionella bränslen – i produktionen av cement för att uppnå de höga temperaturer (1450° Celsius) som krävs.
Bodil Wilhelmsson, som är projektledare för Heidelberg Materials del förklarar:
– Utifrån våra tidigare FoU-erfarenheter ska vi fortsätta utvärdera konceptet plasmadriven roterugn. Först ska vi utvärdera resultaten från vår 300 kWel experimentella ugn i Slite. Baserat på de resultaten bygger vi sedan en ugn i Skövde med effekten 1 MWel under 2026. Dessa experiment och ugnar är mycket viktiga för hela ELECTRA-projektet och kommer involvera samtliga partners i ELECTRA på ett eller annat sätt.
En mycket stor fördel med elektrifieringen av cementtillverkningen är att man erhåller en rökgas som består av nästintill ren koldioxidgas. Det innebär att infångningssteget av koldioxid i CCS-kedjan kan förenklas vilket leder till:
- avsevärt lägre energiförbrukning
- lägre koldioxidutsläpp och
- lägre investeringskostnader för hela produktionskedjan inklusive geologisk lagring av koldioxid i och med att den totala mängden koldioxid också minskar.
Samarbete för en hållbar framtid
De svenska deltagarna är en del av ett bredare konsortium med 17 partners från 8 länder som strävar efter att snabba upp elektrifieringen av cement-, kalk- och massaindustrin med upp till fem år. Projektet, som kommer pågå till 2027, representerar ett viktigt steg mot att uppfylla EU:s klimatmål och minska beroendet av fossila bränslen i dessa sektorer.
För mer information om de svenska aktörernas arbete inom ELECTRA-projektet, besök respektive partners hemsidor eller följ projektets framsteg via dess webb och officiella LinkedIn-sida.
Kort om de svenska deltagarna:
- Heidelberg Materials Cement Sverige är en del av Heidelberg Materials som är en av världens största tillverkare av byggmaterial.
- Chalmers tekniska högskola har en lång tradition inom forskning kring industriella högtemperaturprocesser och energiteknik.
- Umeå universitet är känt för sin forskning inom högtemperaturkemi och samarbete med processindustrin.
- Kanthal AB är en global ledare inom elektrisk uppvärmningsteknik och motståndsmaterial.
- Stora Enso AB är ett globalt ledande massa- och pappersföretag.
- ABB är en global teknikledare inom elektrifiering och automation.
![]() | Detta projekt har fått finansiering från Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe enligt bidragsavtal nr 101138392 |
![]() |
Illustration av plasmaugn.
Illustration av plasmaugn.