Så här kommer svenskarnas avfall till användning

Färgskvätten du tog till återvinningsstationen, bildäcken du bytte ut i höstas och förpackningen du sorterade ut men som inte kunde återvinnas kan få ett sista liv som bränsle i en cementugn. Alla tre är exempel på alternativa bränslen som Cementa använder för att fasa ut andelen fossila bränslen i produktionen.

Cementas arbetar mot en nollvision som innebär att vi ska tillverka cement som möjliggör noll utsläpp av koldioxid under betongprodukternas livscykel år 2030. 

Det betyder att de oundvikliga processutsläppen från själva cementframställningen, vilka idag står för omkring två tredjedelar av koldioxidutsläppen, kommer att behöva fångas upp och lagras med lösningar för geologisk koldioxidlagring, så kallad CCS. Det betyder också att den resterande tredjedelen av koldioxidutsläppen, som kommer från uppvärmning av cementugnarna, ska vara klimatneutral.

Traditionellt har kol varit det dominerande bränslet i cementindustrin, ett homogent och stabilt bränsle för de temperaturer på mellan 1 000 och 1 500 grader som cementugnar måste hålla. 

Förnybart ökar starkt

Foto: Atelje Änggatan, Örebro.

Men nu ökar alternativa bränslen starkt inom industrin, och även inslaget av förnybara biomaterial. Efter en del trevande försök på 1980-talet började utvecklingen ta fart på allvar under mitten av 1990-talet. 

– Andelen alternativa bränslen ökar stadigt i våra anläggningar och ligger i dag strax över 50 procent i genomsnitt. I vår anläggning i Slite på Gotland ligger vi ännu högre – över 60 procent, säger Anders Jansson, chef för alternativa bränslen inom HC Miljö, ett systerbolag till Cementa som förser HeidelbergCements anläggningar i norra Europa med alternativa bränslen för förbränningen.

– Vår långsiktiga plan är att komma så nära hundra procent som det är tekniskt möjligt, och därmed ersätta allt fossilt bränsle, tillägger han. 

Avfall som inte går att återvinna 

I dag använder Cementa fyra till fem alternativa bränslen samtidigt i cementugnarna, utöver den stadigt minskande andelen kol. Men vad är då alternativa bränslen?

– Kort sagt kan man säga att det handlar om avfall som inte gått att återanvända eller återvinna för andra användningsområden, som till exempel färgrester, uttjänta däck eller avfall från hushåll och industrier, säger Anders Jansson.

Cirkulär ekonomi

Cementas inställning när det gäller att ta hand om avfall för att tillverka bränsle är i linje med tankarna om cirkulär ekonomi: att allt som kan återanvändas eller återvinnas bör göra det i första hand. Men i dag finns enligt Anders Jansson mer avfall än återvinningsanläggningar i Europa och då har det uppstått avfall som behöver tas om hand.

• Mer om cirkulär ekonomi

– Kan materialet återvinnas ska vi inte elda det i våra ugnar, säger han. Men om detta avfall blir bränsle i cementindustrin är det ändå ett viktigt steg på vägen för att ersätta kolet. En annan fördel med bränsle från avfall är att det är ett högt innehåll av biomaterial, mellan 40 och 60 procent.

Förhoppning om biobränsle

Cementas och Anders Janssons förhoppning på sikt är dock att det utvecklas ett så pass rent och torrt biobränsle som skulle passa för cementproduktion. Råvaran skulle kunna komma från skogs- och jordbruksavfall.

– Hittills har utmaningen med att använda biobränslen vid cementproduktion varit faktorer som den kemiska sammansättningen, materialets fuktinnehåll och värmevärde. Även hur biobränslet kan hanteras vid fabriken och dess egenskaper vid förbränningen. Men vi hoppas att det ska komma biobränslen som uppfyller de kraven.

Text: Per-Ola Knutas

Andel av olika alternativa bränslen*

• Förädlat avfallsbränsle: ca 50 procent

• Avfall från hushåll, kontor och industrier som inte går att materialåtervinna. Mals ned till mindre bitar eller pressas till pellets. En fördel är att andelen biomaterial; som till exempel papp, kartong, textil och trä, ligger på mellan 40 och 60 procent.

• Däck: ca 7,5 procent

• Däck som inte kan återanvändas, regummeras eller materialåtervinnas. Däcken skärs ned till 5x5 cm stora bitar. En fördel med denna bränsleråvara är att metallinnehåll som stålcord och dubb blir en del av råvarorna till cementet.

• AC-bränsle: ca 3,5 procent

• Baseras på lösningsmedel och färgavfall, blandningar som kallas AC-bränsle. De största volymerna uppkommer i färg- och läkemedelsindustrin, lackeringsverkstäder och metallindustri, men även hushållen bidrar.

• Konverterad eldningsolja: 0,75 procent

• Spillolja från hushåll, verkstäder, kommuner och annan industri i Sverige som inte kan återvinnas utan i stället renas till att bli ett bränsle.

• *) Sifforna baseras på förbrukningen vid Cementas anläggning i Slite 2019.