Nytänkande kan ge bostäder åt alla tror Boverkets generaldirektör

Nya byggregler, mer industrialiserat byggande och högre grad av digitalisering i byggbranschen. Så vill Boverkets nya generaldirektör Anders Sjelvgren sätta fart på bostadsbyggandet i Sverige. 

Det är högt tryck inom bostadsbyggandet för att klara den kraftiga befolkningsökning Sverige står inför de närmaste åren. I sin senaste prognos över landets bostadsbehov 2018–2025 skruvade Boverket upp det årliga behovet fram till 2020 till 93 000 bostäder per år, jämfört med 80 000 i den närmast föregående prognosen från 2017.

– Det handlar om samma nivåer som under miljonprogrammet, säger Anders Sjelvgren. Det programmet hade sina för- och nackdelar men det visade att vi hade förmågan att kunna bygga stora volymer bostäder. Vi borde kunna klara det också i dag, men vi behöver göra det på ett modernt och industrialiserat sätt.

Bostadsbyggandet behöver komma igång

Som relativt ny på posten som generaldirektör för Bostadsverket – han tillträdde i juli 2017 – står Anders Sjelvgren inför många stora utmaningar. Listan kan göras lång. Hur ska byggbranschen minska sin klimatpåverkan? Hur ska Sverige få fart på byggandet efter flera års underskott i förhållande till behoven? Hur kan den konjunkturdrivna inbromsningen av påbörjade byggprojekt motverkas?

”En bostad kanske inte behöver se ut som i dag.”
 Anders Sjelvgren, GD för Boverket

Anders Sjelvgren öppnar för att reformera byggreglerna så att de bland annat kan möta nya behov.

– En bostad kanske inte behöver se ut som i dag, säger han. Vi behöver fråga oss vad en bostad ska innehålla. Vissa kanske kan tänka sig att dela bostad och andra som veckopendlar kanske bara har behov av en övernattningsbostad.

Dessutom måste även svagare grupper i samhället ges möjlighet att få en bostad. Anders Sjelvgren tycker att begreppet social housing – billiga bostäder till resurssvaga grupper – i vissa fall har fått ett oförtjänt dåligt rykte.

– Det finns intressanta och goda exempel i vår omvärld som vi måste titta på. I Wien till exempel har man sedan länge en genomtänkt strategi för billiga hyresrätter, säger han.

– Samtidigt som vi är öppna för mångfald inom bostadsbyggandet är det naturligtvis viktigt att värna om skyddet i de befintliga reglerna, till exempel när det gäller brandsäkerhet. Man måste även fortsatt kunna känna tilltro till sin bostad, tillägger han.

Infrastrukturen måste också byggas ut

Men det är inte bara bostäder i sig som behöver byggas. I den nya prognosen pekar Boverket också på att infrastrukturen måste hänga med.

– I många fall kommer det att ställa krav på en utbyggnad av infrastruktur då många bostäder sannolikt behöver byggas i exploateringsområden. Dessutom behövs skolor och annan service som måste dimensioneras för att klara en högre efterfrågan, säger Anders Sjelvgren.

En annan viktigt fråga som kan snabba på byggandet är digitalisering av byggbranschen, ett område där Boverket har regeringens uppdrag att under tre år verka för en enhetlig tillämpning och utveckling av plan- och bygglagen (PBL) i digital miljö.

– Branschen har visserligen kommit en bit på väg men vårt projekt är ännu i sin linda när det gäller att se över hur och inom vilka områden digitaliseringen kan öka. Helt klart är att vi behöver titta på hela byggprocessen – från planprocessen, till digitalisering av bygglov och resursutnyttjandet inom själva byggandet.

Krav på klimatdeklaration av byggnader

Minskad klimatpåverkan i byggsektorn är ett område som Anders Sjelvgren pekar ut som ett av Boverkets viktigaste de kommande åren. Verket föreslog nyligen att det ska införas krav på klimatdeklaration av byggnader. Syftet är att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan för att i nästa steg styra mot lägre klimatpåverkan och bidra till att nationella målet om klimatneutralt Sverige 2045 ska uppnås. 

– Vår viktigaste förhoppning med klimatdeklarationer är att de kommer att premiera företag som jobbar på ett klimateffektivt sätt – de som är framgångsrika kommer att få en fördel. Jag tror också att klimatdeklarationen kommer att gynna svenska företag på en internationell marknad.

Vilken roll ser du att betongen kommer att ha i framtidens byggande?

– Betong har definitivt en viktig plats, men vi kommer att behöva alla typer av material. Samtidigt behöver vi se till att de ställs om för att bli ännu mer resurseffektiva – det gäller alla material.

Boverket har fått ett nytt ansvar att ansvara för samordningen inom arkitektur och gestaltad livsmiljö. I samband med det inrättar ni den nya tjänsten riksarkitekt – vilket uppdrag kommer denna person att få?

– Det är ett stort och viktigt uppdrag där riksarkitekten kommer att ha ansvar för att driva frågor om att skapa goda livsmiljöer och höja den arkitektoniska kvaliteten i det som byggs. Hittills har staten varit ganska osynlig på det här området men nu är tanken att vi ska stödja och vägleda länsstyrelser, kommuner och privata aktörer för att skapa en god gestaltning av den fysiska miljön, framför allt inom vård, skolor och förskolor.

Text: Per-Ola Knutas Foto: Morgan Karlsson

Läs fler artiklar under avsnittet Inspiration.