Här testas framtidens smarta byggteknik
Smartare flöden och minskad klimatpåverkan. Testbäddsprojektet Uppkopplad byggplats fokuserar på hur den svenska byggsektorn kan effektiviseras genom digitalisering.
Fem järnvägsbroar, en gångbro – och 50 000 kubikmeter betong. Ombyggnaden av den intensiva järnvägsknutpunkten Olskroken i Göteborg är inte bara ett av landets just nu största anläggningsprojekt. Bygget är också en av fem testbäddar i ”Uppkopplad byggplats”, ett treårigt testbäddsprojekt med en budget på 43 miljoner som samfinansieras av Vinnova och ett trettiotal företag från byggbranschen och Informations- och kommunikationsteknik-branschen.
Fokus för testbäddsprojektet är att testa och utveckla digitala och uppkopplade lösningar som ska leda till smartare flöden och minskad klimatpåverkan.
– Målet är att skapa ett tekniskt språng för byggbranschen som resulterar i digitala arbetsmetoder, mer automatiserad produktion, effektivare logistik och mer integrerad planering, säger Martin Rudberg, professor på Linköpings universitet och övergripande projektledare för Uppkopplad byggplats i en beskrivning av projektet.
Bättre kontroll över processen
Cementa är tillsammans med Peab ansvariga för en av testbäddarna där fokus är på att använda sensorsystem för att förbättra betongbyggandet. Syftet är bland annat att undersöka hur trådlösa sensorer i betongen ihopkopplade med väderdata och prognosverktyg kan ge bättre och snabbare kontroll över temperaturutvecklingen och uttorkning av fukt när betongen härdar.
- "I ett komplext bygge som Olskroken är det extremt viktigt att ha koll på härdningscykeln." // Robert Larsson.
– I ett komplext bygge som Olskroken är det extremt viktigt att ha koll på härdningscykeln. Här passerar 660 tåg per dygn och Trafikverket har en framförhållning på 18 månader om någon av banorna måste stängas ned under en tid, säger Cementas Robert Larsson, testbäddsansvarig inom projektet Uppkopplad byggplats.
I Olskroken används en betong med inblandning av slagg för att matcha beställarens, Trafikverkets, ambitioner om minskade koldioxidavtryck. Men den klimatanpassade betongen är fortfarande ganska ovanlig i anläggningsprojekt.
– Med hjälp av mätdata från sensorer som ger full kontroll på processen ökar vi kunskapen om hur klimatförbättrad betong som innehåller inblandning av slagg eller flygaska fungerar under olika förutsättningar. Detta är en förutsättning för fortsatt utveckling och för att få bred acceptans för produkterna, säger Robert Larsson.
- "Vi har använt sensorer i betong även tidigare, men detta är första gången som vi sätter in mätdatan i ett större sammanhang och kopplar den till digitala anläggningsmodeller i 3D." //Martin Laninge.
Mätdata kopplas ihop med 3D-modeller
Martin Laninge, utvecklingschef på Peab anläggningsteknik och ansvarig för byggföretagets medverkan i testbädden, säger att Peab ser en stor potential den uppkopplade tekniken.
– Vi har använt sensorer i betong även tidigare, men detta är första gången som vi sätter in mätdatan i ett större sammanhang och kopplar den till digitala anläggningsmodeller i 3D. Det ger en väldigt bra möjlighet att övervaka och styra kvalitet och hållfasthet. Dessutom får kunden ett mycket bra underlag för framtida utvärderingar, säger Martin Laninge.
Ny, uppkopplad teknik kan också bidra till att branschen ska kunna minska resursslöseri och korta ledtiderna i byggprojekten. Ett annat av testprojekten, ett flerfamiljshus som Peab bygger i den nya stadsdelen Regementsstaden i Borås, fokuserar just på detta.
– I Borås använder vi teknik för att koppla ihop mätdata från klimatsensorer och betongsensorer till andra delar i konstruktionsflödet som maskinövervakning och styrning, berättar Niklas Zandelin, vd och testbäddsansvarig på eze System, ett IT-företag som är specialiserat på att utveckla molnbaserade system för automation och mätning.
Smart styrning minskar energiförbrukningen
Tack vare lättanvända gränssnitt kan en byggprojektledare i Boråsprojektet få en tydlig överblick via en surfplatta över data som fukt och temperatur i luft och betong, ihopkopplat med styrsystemet för värmeaggregaten som används för att torka ur fukt ur byggnaden. Möjligheten att optimera varje del i processen ger stora fördelar, enligt Niklas Zandelin:
– På det här sättet minskar vi energiförbrukningen med 40 till 60 procent, vi kortar ledtiderna genom att vi kan planera exakt när det är dags att ringa in målare och vi förbättrar säkerheten genom att utrustningen själv kan skicka larm om något oförutsett skulle inträffa, som en vattenläcka till exempel.
Till sist: hur ska testbäddens övergripande ambition om smartare flöden och minskad klimatpåverkan kunna uppnås? Cementas Robert Larsson betonar vikten av att ta ett systemperspektiv.
– Vi måste komma ifrån dagens fragmenterade situation där olika aktörer jobbar väldigt projektbaserat och använder sina egna lösningar. I stället behöver vi utveckla standardiserade lösningar och använda de möjligheter som den digitala tekniken medger i att öppet återföra kunskap och erfarenheter – mellan projekt och olika aktörer, och kanske i viss mån även mellan konkurrenter.
Text: Per-Ola Knutas
Illustration: Jennie Arvenäs Foto: Peab.
Fakta Uppkopplad arbetsplats
- Uppkopplad byggplats är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och flera företag inom bygg- och telekomsektorn för att möjliggöra digitalisering av byggplatser för att effektivisera svensk byggsektor.
- Omfattar fem testbäddprojekt, varav järnvägsknuten i Olskroken och ett flerbostadshus i Borås båda ingår i Cementas och Peabs testbädd. Andra företag som deltar är bland annat Celsicom och eze System.
- Det övergripande målet är ”Hållbar effektivisering av byggandet med digitalisering som katalysator”.
