Vattenpåverkan – frågor och svar

Täktverksamheten har en påverkan på grundvattnet, eftersom grundvatten från täkterna leds bort och hamnar i havet.

Cementa har under drygt 50 års tid studerat på vilket sätt vattenbortledningen påverkar grundvattnet, vilket har resulterat i ett mycket omfattande kunskapsunderlag. Cementa har bland annat genomfört flera olika typer av borrhålsundersökningar, strukturgeologiska karteringar, geofysiska undersökningar, mätningar av vattentemperaturer och kloridhalter, analyser av jordprover och särskilda studier med avseende på Region Gotlands dricksvattentäkter vid Dyhagen och Tingstäde träsk.

Eftersom ansökan bara omfattar en väldigt begränsad utökning av de befintliga täkterna (mindre än 10 hektar vid vardera täkt), och brytningen kommer att ske på samma nivå som tidigare, blir också påverkan begränsad. I täkternas omedelbara närområde kommer det att ske en viss avsänkning av grundvattennivåerna, men det kommer inte att ha någon väsentlig påverkan på de kommunala dricksvattenbrunnarna, privata brunnar eller naturmiljön i närheten av täkterna.

Både Cementas och Region Gotlands undersökningar visar att verksamheten inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på den allmänna dricksvattenförsörjningen. Regionen kommer fortsatt kunna ta ut samma volymer dricksvatten från grundvattenbrunnarna vid Dyhagen och från Tingstäde träsk som idag.

För att dessutom förstärka vattenförsörjningen på sikt, planerar Cementa att i samarbete med Region Gotland bygga ett vattenverk som kan producera vatten för den allmänna dricksvattenförsörjningen, och förse detta vattenverk med 300 000 kubikmeter vatten från bolagets täkter. Förstudier för projektet har inletts, men det kommer ta längre än fyra år för att bygga och driftsätta det här vattenverket.   
 

Nej, det kommer inte att ske någon saltvatteninträngning från havet eftersom täktutökningen inte kommer att påverka förhållandena nära havet. Det är till och med så att vattenfyllnaden av den lägsta delen av Västra brottet (som kallas för ”pall 2”) faktiskt kommer att leda till en något minskad saltvatteninträngning. 

Lägre grundvattennivåer ger rent teoretiskt en ökad risk för att saltare grundvatten dras upp från djupet. Denna ökning är dock försumbar när det gäller den kommunala vattentäkten vid Dyhagen. Vattentäkten kommer fortsatt ha salthalter som med stor marginal understiger 100 mg/liter, vilket är nivån då kloridhalten kan anses vara ett problem.

Cementas studier visar att verksamheten kan ha en liten påverkan på enskilda brunnar, i första hand de som är belägna väster om Västra brottet. Vattennivån i dessa brunnar bedöms kunna avsänkas med ca 0,3–1 meter under juli månad (då det är som torrast på Gotland). Det bedöms inte påverka möjligheten till vattenuttag från brunnarna. Om någon brunn mot förmodan skulle drabbas av en försämrad funktion till följd av Cementas verksamhet, kommer Cementa antingen borra en ny brunn eller bekosta en anslutning till det kommunala vattennätet.

Med sitt läge mitt i Östersjön, är Gotland mer regnfattigt än många delar av södra och mellersta Sverige och präglas av varma och torra somrar. Våtmarker torkar naturligt upp under sommaren och är anpassade för det. De gotländska alvarmarkerna är helt beroende av att det förekommer torrår som håller markerna öppna. Gotland är dock kraftigt utdikat, vilket har lett till att mängden våtmarker har minskat och att landskapet torkar upp snabbare än vad det annars skulle ha gjort.

Verksamheten medför något lägre grundvattennivåer och en något minskad ytvattenavrinning. Den typ av natur som kan påverkas av sådana förändringar är våtmarker. De mest känsliga och värdefulla våtmarkerna kring File hajdar-täkten är rikkärren i Natura 2000-områdena Hejnum Kallgate och Bojsvätar. Cementa har noggrant undersökt om vattenbortledningen från bolagets täkter kan ha någon påverkan på naturmiljöerna i dessa Natura 2000-områden. Cementa har bland annat genomfört hydrogeologiska undersökningar, karteringar av jordlager och avrinningsområden, vattenkemiska analyser, vegetationskarteringar, inventeringar av mossor, kärlväxter och andra arter och studier av flygbilder från olika årtal.

Cementas omfattande utredningar visar att den ansökta verksamheten endast kommer att ha en försumbar påverkan på rikkärren i Hejnum Kallgate och Bojsvätar. Det beror sammanfattningsvis på att verksamheten i första hand påverkar grundvattennivåerna i berg, samtidigt som våtmarkerna i Natura 2000-områdena främst är beroende av grundvattennivåerna i jord. Under den för växterna viktiga vegetationsperioden ligger grundvattennivåerna i berg (rent naturligt) långt under växternas rötter – en ytterligare avsänkning av grundvattennivåerna i berg kommer således inte ha någon effekt på växtligheten. 
 

Grundvatten kan ses som ett system som är i kontinuerlig rörelse – vatten både tillförs och försvinner ur systemet hela tiden. Vatten tillförs genom att nederbörd faller över markytan eller insjöar och att en andel av vattnet över tid tränger ner i marken. Vatten kan försvinna ur systemet på ett antal olika sätt:

• Grundvattenvattnet strömmar till Östersjön och övergår till havsvatten.
• Vatten tränger ut och bildar ytvatten (vattendrag eller sjöar) som i sin tur rinner ut i Östersjön.
• Vatten tas upp av växtlighet.
• Vatten pumpas upp av oss människor, t ex för att användas som dricksvatten. 

Hur mycket vatten som ryms i systemet och hur snabbt systemet fungerar styrs i huvudsak av områdets geologi (typen av jord, tjockleken på jordtäcket och typen av berggrund). Grundvattennivåerna speglar variationer i dessa kontinuerliga rörelser i systemet: regnar det väldigt mycket kommer mer vatten att tillföras systemet, och när det blir kallt och växtligheten stannar av kommer mindre vatten att försvinna ur systemet.
 

Nej, tvärtom. När kalkstensbrytningen avslutas kommer täkterna att vattenfyllas vilket innebär att det kommer att finnas mer grundvatten i området under hela året än vad som någonsin varit fallet tidigare.

Så länge brytningen pågår, kommer det att förekomma en avsänkning av grundvattennivåerna kring täkterna. Avsänkningen kan jämföras med en exponentiellt avtagande ”tratt”. Det innebär dock inte att grundvattenavsänkningen nödvändigtvis leder till några negativa effekter på naturmiljön eller dricksvattenförsörjningen.

När verksamheten avslutas så kommer täkterna att börja fyllas med vatten och sedermera bilda stora sjöar. Det kommer att leda till en kraftig ökning av den totala vattenvolymen i området – inte bara jämfört med idag, utan också jämfört med år 1919 då täktverksamheten startade. Under de torra perioderna av året kommer täktsjöarna att tillföra vatten till det omkringliggande berget, eftersom grundvattennivån då är lägre än sjöns yta. Täktsjöarna kommer med andra ord fungera som ett stort vattenlager.

Spränggenererade sprickor når generellt endast in någon enstaka meter från täktväggen. Dessa har därmed ingen inverkan på påverkansområdets (”avsänkningstrattens”) utbredning.

Grundvattenmodellen har använts vid ett stort antal tidigare tillståndsprövningar av bl a täkter och gruvor och då bedömts vara tillförlitlig. Den bygger på stora mängder data från drygt 50 års hydrogeologiska undersökningar i området kring Cementas täkter. Den stora mängden fältundersökningar gör att modellen står på en stabil grund och att dess resultat är tillförlitliga. Modellen är dessutom kalibrerad och validerad.

SGU, den svenska expertmyndigheten inom grundvatten, delar denna bild och skriver i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen:

• SGU anser att modellen på regional skala är ett bra verktyg att åskådliggöra flödesmönster, nivåer och vattenbalanser generellt inom modellområdet. Modellens möjlighet att redovisa resultat från både hög- och lågvattenscenarier ger en möjlighet att visa på variationen i påverkan vid olika tider på året. SGU anser att det är bra att Cementa redovisar både påverkan på 1,0 m och på 0,3 m.

Grundvattenmodellen är ett väldigt viktigt verktyg för att vi ska kunna beskriva hur Cementas täkter kommer att påverka grundvattenförhållandena i omgivningen i framtiden, men det är långt ifrån det enda verktyget. Cementa har också genomfört ett stort antal hydrologiska, geokemiska och biologiska studier i täkternas omgivningar. Det är det samlade kunskapsunderlaget som ligger till grund för Cementas bedömningar av påverkan på exempelvis Natura 2000-områden.