En blick in i framtiden
Det är 150 år sedan cement började tillverkas i industriell skala i Sverige. Materialet har under dessa år haft en avgörande betydelse för uppbyggnaden av den svenska infrastrukturen och därigenom den industriella utvecklingen och välståndet. Men cementframställning påverkar samtidigt miljön och klimatet. Så hur ser framtiden ut?
Trots de många fördelarna som byggnadsmaterial, har cement och betong i dag blivit ifrågasatta på grund av sin stora klimatpåverkan. Men mycket arbete pågår för att framställa betong och cement på ett mer hållbart sätt.
‒ På kort sikt, säg fem år, handlar det egentligen om att fortsätta utveckla de lösningar vi känner till i dag. Vi kommer att ha andra betongrecept, använda oss av karbonatisering – det vill säga att betongen tar tillbaka koldioxid – och inom byggnadstekniken gå över till att designa konstruktioner på ett mer hållbart sätt, till exempel tunnare och energismartare. Detta jobbar vi med redan i dag, säger Cementas utvecklingschef Stefan Sandelin.
Historiskt har produktcyklerna varit långa inom Cementa. Dessa kommer troligtvis att bli kortare då man lärt sig använda nya material. När nya produkter ska designas kommer man att ställas inför helt andra val än vid den traditionella cementproduktionen. Sedan länge arbetar man med att hitta nya material som leror och askor som kan användas för att minska andelen kalksten och klinker i produkterna.
‒ Men vi kommer att lära oss mycket mer om nya material som vi inte vet så mycket om i dag, till exempel kalcinerade leror. Och det dyker garanterat upp fler. I dag har vi bara ett hum om vad som komma skall. Genom strömningar från andra industrier kommer vi också att hitta material som visar sig fungera i cement och betong.
Cementas ambition om att kunna bygga världens första koldioxidneutrala fabrik i Slite år 2030 ligger fast. Då kommer där också att finnas en anläggning med teknik för infångning av koldioxid, så kallad CCS. Den infångade koldioxiden ska sedan skeppas med fartyg för lagring under havsbotten i Nordsjön. Denna teknik får stor betydelse för de sammanlagda utsläppen av koldioxid – och därmed för målet om klimatneutralitet. För att detta ska bli verklighet krävs det att Cementa får ett långsiktigt tillstånd att bryta kalksten på Gotland.
Hållbar energi – en förutsättning för omställning
För att kunna uppnå målet med klimatneutral cement måste alltmer kol skiftas ut från tillverkningsprocessen. Andra material måste också återvinnas i större utsträckning. Dessutom kommer det att krävas mer hållbar energi i form av el med så lite klimatpåverkan som möjligt. Detta kommer i synnerhet att krävas för den planerade infångningen av koldioxid.
Elförsörjningen blir därför en avgörande fråga som måste lösas inför framtiden. Inte bara för Cementa utan för industrin som helhet i Sverige. Om industrin ska bli klimatneutral krävs en betydande mängd el som kan ersätta den fossila energin.
Frågan är hur och var elen ska produceras och hur den ska distribueras. Eldistributionen från fastlandet till Gotland där Slitefabriken ligger sker i dag via den så kallade Gotlandskabeln. Den första tillkom genom ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Vattenfall och Asea och invigdes i slutet av 1950-talet. Sedan dess har två nya länkar tagits i bruk, den senaste 1987. För att klara omställningen till klimatneutralitet vid Slitefabriken krävs en uppgradering av Gotlandslänken. En infrastruktursatsning som kan ta tid.
Betong en grund för samhällsbyggande
Det forskas också kring hur vi bygger. Enligt Stefan Sandelin blir fokus framöver att mer noggrant välja rätt material på rätt plats, i rätt blandning. Men kommer det att gå att ersätta betong och cement med andra material?
‒ Andra material kan komplettera, men inte helt ersätta de stora volymer cement och betong som används i samhället idag. Med det vi vet idag kommer behovet av dessa byggmaterial vara stort även framöver. Betong krävs för samhällsbyggandet i form av hamnar, tunnelbana, järnväg, broar och tunnlar. Betongen krävs för bostadsbyggande och som grund för energiomställningen och industriutvecklingen. För närvarande finns det inget annat material som klarar de tekniska krav som ställs för den absoluta merparten av samhällsbyggandet. Men klimatkrav och krav på resurseffektivitet påverkar samhällsplanering, byggnadsutformning och materialutveckling. Därför är det nödvändigt att klimatomställningen i cementindustrin lyckas.
En mer långsiktig framtidsspaning är hur cementen tillverkas om kanske 20 år. I dag bedrivs forskning på hur delar av processerna skulle kunna elektrifieras och det pågår studier om huruvida det går att värma upp kalkstenen med elektriska metoder. Det kommer också finnas betydligt fler typer av byggmaterial.
‒ Vi har en utmaning men också en stor möjlighet att inom de kommande tio åren utveckla ett klimatneutralt cement- och betongbyggande. Vi måste visa att vi har ett material som går att förädla och som går att tillverka med så låg klimatpåverkan som möjligt. Men vi behöver också samhällets stöd med de förutsättningar som krävs för denna omställning. Vi driver hela tiden utvecklingen framåt och slappnar aldrig av. Det är en kontinuerlig utveckling av både produkter och processer, och hållbarhet är en självklar faktor i allt utvecklingsarbete.