Cementas kommentar till DNs artikel om tillståndsärendet

Kommentar till artikel om att Cementa inte skulle ha lyssnat på kritiken från remissinstanserna

I Dagens Nyheters artikel den 4 augusti beskrevs att remissinstanserna såsom Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och SGU under flera år påpekat brister i Cementas underlag, och att Cementa trots det tyckte att domen var överraskande. Vi förstår att detta låter motsägelsefullt och vill därför beskriva bakgrunden och ge Cementas syn.

Vi har under processens gång, och hela tiden med genomarbetade underlag och referenser, invänt mot de synpunkter som det är fråga om. Det vi anser är förvånande i detta är att Mark- och miljööverdomstolen, trots våra upprepade och mycket tydliga påpekanden, inte tagit hänsyn till Cementas invändningar utan enbart refererar till remissinstansernas synpunkter.

Nedan ger vi några konkreta exempel utifrån det som lyftes i DNs artikel.

Läs även:
Kort sammanfattning av Cementas miljökonsekvensbeskrivning för grundvatten, och de naturvärden som kan påverkas av detta (4 sidor).
 

• ”Länsstyrelsen har påpekat att modellen som Cementa har använt för att mäta påverkan på grundvattnet utgår från ett utflöde av 470 000 kubikmeter vatten per år i dagsläget – en siffra som är 20 procent lägre än det verkliga utflödet mellan 2011 och 2019.”

Cementas kommentar:

Flödestatistiken kan inte användas rakt av i grundvattenmodellen eftersom statistiken påverkas av nederbörd och hur pumpsystemet är utformat.

Länsstyrelsens påpekande belyser både behovet av expertis för att bedöma komplexa modeller och vikten av att beakta de svar som givits på yttranden. Det som är av intresse i detta sammanhang är grundvatteninflödet, och tittar man bara på pumpstatistiken som inkluderar både grundvatten och nederbörd så blir det missvisande. Med utflöde menas i detta sammanhang de volymer vatten (grundvatten och nederbörd) som pumpas bort från täkten. Cementa har i tillståndsprövningen besvarat länsstyrelsens kritik med i huvudsak de följande två punkterna: 

• Mätningen i pumparna överskattar flödet till följd av hur pumpsystemet är utformat (en andel av vattnet pumpas och mäts flera gånger).
• Vatteninflödet till täkten utgörs av två delar: grundvatteninflödet och nettonederbörden.
  • Nettonederbörd är ett begrepp som speglar den mängd av nederbörden som kvarstår efter avdunstning och upptag i växtlighet.
  • Värdet för nettonederbörden är baserad på SMHI-data för Gotland. 

I täkten råder det radikalt annorlunda förhållanden än i miljön i övrigt på Gotland. Det är den ”normala” miljön som är utgångspunkten för SMHI-data gällande nettonederbörd. I täkten finns i princip inga öppna vattenytor som avdunstar, det finns ingen växtlighet som tar upp vatten och avrinningen till pumpstationen är mycket snabb. Detta innebär att den andel av nederbörden som finns kvar efter avdunstning och upptag i växtlighet (dvs. nettonederbörden) är avsevärt större inom täkten än för Gotland i stort, samt starkt beroende av när på året och med vilken intensitet nederbörden faller – vilket också avspeglas i de pumpade volymerna. 

Av dessa skäl justeras i modellen de pumpade volymerna till ett värde som stämmer överens med långa serier av mätningar av grundvattennivåer – vilka i sig styr grundvatteninflödet till täkten. Att, som länsstyrelsen förespråkar, bygga modellen på enbart statistiken över bortpumpade volymer vore helt enkelt fel med avseende på grundvattenpåverkan, eller skulle kräva en annan korrigering av nederbörden. 
 

• ”Modellen som Cementa använder för att beräkna påverkan på grundvattnet är, enligt Naturvårdsverket, inte anpassad för att mäta lokala förhållanden.”

Cementas kommentar:

Cementa har heller inte använt modellen för att mäta lokala förhållanden utan dessa har kartlagts genom bl a omfattande inventeringar, faktiska mätningar och vattenkemiska undersökningar. 

Grundvattenmodellen har inte använts för bedömning av påverkan på lokala förhållanden. Trots att detta framgår av underlaget i målet, och trots att Cementa gång på gång har påpekat det, har bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelsen, systematiskt bortsett från detta faktum. 

Bedömningar av påverkan på lokala förhållanden har baserats på omfattande inventeringar av arter och naturtyper, faktiska mätningar av grundvattennivå och vattenkemiska undersökningar som visar vattnets ursprung, dvs. om det, utöver regn, är grundvatten eller ytvatten som försörjer växtligheten på platsen med vatten. De känsliga naturområden som ligger i närheten av Cementas täkt försörjs under växtsäsongen av vatten som har magasinerats i jordlagren där.

Mätningar visar att grundvattnet ligger flera meter under markytan, dvs. långt under växternas rötter. Den lilla sänkning av grundvattenytan, som i ett s.k. worst case scenario kan uppstå sommartid om Cementas täkt utvidgas, har alltså ingen betydelse för naturmiljön. På vintern och hösten är grundvattennivåerna höga i hela File hajdar-området, och påverkas inte av Cementas täkt.
 

• ”Naturvårdsverket påpekar att Cementa förväxlar begreppet ”nollalternativ” med begreppet ”nulägesbeskrivning”. Det gör att bolaget riskerar att kraftigt underskatta påverkan på miljön om utökad kalkbrytning skulle tillåtas, jämfört med om bolaget inte får tillstånd.”

Cementas kommentar:

De skilda synsätten handlar om att Naturvårdsverket begärt att Cementa ska beskriva miljökonsekvenserna baserat på hur naturmiljön skulle kunna se ut år 2041, vilket vi menar blir spekulativt och ovetenskapligt. Dessutom har en sådan jämförelse ingen betydelse för hur prövningen ska göras enligt regelverket. 

Alla parter i målet, inklusive Cementa, är överens om vad nollalternativet är, nämligen att kalkstensbrytningen upphör och täkterna börjar vattenfyllas. Nollalternativet ska alltid beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning, vilket Cementa också har gjort i den omfattning som är standard i tillståndsprövningar. Därtill har bland annat Naturvårdsverket ansett att Cementa inte ska bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten baserat på hur naturmiljön ser ut idag, utan baserat på hur naturmiljön hypotetiskt skulle kunna se ut år 2041 om Cementas täktverksamhet avslutas år 2021. En miljökonsekvensbedömning utgår emellertid alltid ifrån hur naturmiljön ser ut idag, allt annat vore högst spekulativt och inte vetenskapligt grundat. Det finns heller inget rättsligt stöd för att göra bedömningarna på något annat sätt. Detta är inte en ”förväxling” från Cementas sida, utan ett sätt att göra en konsekvensbeskrivning som är vetenskapligt förankrad.

För de miljöbedömningar som är centrala i Cementas tillståndsprövning har det dessutom ingen betydelse hur nollalternativet har utformats. Reglerna om Natura 2000-områden är nämligen utformade som stoppregler, som säger att en verksamhet inte får tillåtas om den försämrar nuvarande status hos en skyddad art eller en skyddad naturtyp i ett Natura 2000-område. Cementa har visat att så inte sker. Även reglerna om fridlysta arter utgår ifrån om dagens förhållanden för arten försämras. Naturvårdsverket borde vara medvetet om att när påverkan på status bedöms så spelar nollalternativet ingen roll.

Det kan vara värt att påpeka att när myndigheterna fastställer den nuvarande statusen hos en skyddad art eller naturtyp så är den centrala bedömningsgrunden en framtidsprognos. Även om tillståndsprövningen görs mot nuvarande status ingår det alltså i den redan en bedömning av artens eller naturtypens förväntade utveckling.
 

• ”DN kan också berätta att redan innan Cementa skickade in sin första ansökan, för tre år sedan i det så kallade samrådet som sker inför ansökan till Mark- och miljödomstolen, varnade Länsstyrelsen för att bolagets miljökonsekvensbeskrivning var otillräcklig.”

Cementas kommentar:

Alla synpunkter beaktades i den miljökonsekvensbeskrivningen som togs fram efter samrådet och relevansen av varje synpunkt bedömdes av välrenommerade experter på respektive område.

Ett samråd är inte en ansökan, utan en process som genomförs inför att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram. Under samrådet 2016-2017 efterfrågade Cementa synpunkter från olika myndigheter, organisationer, närboende och allmänheten på vilka miljökonsekvenser som borde belysas m.m. I det efterföljande arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen beaktade Cementa alla inkomna synpunkter och länsstyrelsen är en viktig remissinstans.

Den grupp som tog fram miljökonsekvensbeskrivningen består av välrenommerade experter inom ett stort antal områden, med mångårig erfarenhet av att göra miljöbedömningar. Relevansen av de synpunkter som kom in under samrådet bedömdes av experter på respektive område. Det innebär att en utredning eller analys inte alltid kommer att genomföras på det sätt som någon framfört i samrådet, utan på det sätt som en expert på sakområdet ser kommer att ge mest relevanta och korrekta resultat.

Angående SGU:s uttalanden i artikeln

Cementa ställer sig mycket frågande till SGU:s uttalanden i artikeln. Dessa uttalanden stämmer inte alls med vad SGU har anfört under prövningens gång. SGU angav redan inledningsvis i målet att:

”De utförda undersökningarna är relevanta och omfattande. SGU anser att den utförda grundvattenmodelleringen ger en intressant och trovärdig sammanstallning av grundvattnets flödesmonster, nivåer och vattenbalanser. SGU noterar att grundvattenmodellen redovisar resultat på säsongsbasis, vilket ger intressanta möjligheter till detaljerad analys. SGU ser det som troligt att en mer gängse grundvattenmodellering, som utgått från grundvattenbildning som årsmedelvarde, troligen hade redovisat ett mindre totalt påverkansområde (medelvärdet mellan nu redovisat "sommarområde" och "vinterområde"). Redovisad grundvattenmodell visar alltså på en mer konservativ (eller för verksamhetsutövaren pessimistisk) bild där påverkansområdet under sommarens torra perioder redovisas tydligt, vilket SGU uppskattar.” (yttrande 2018-10-08)

Senare under processen har SGU i yttrande till domstolen redovisat grundvattenmodellens begränsningar, dvs. att den inte ensam kan användas för vissa typer av bedömningar, nämligen påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem, brunnar grävda i jord samt påverkan på tillflödet av grundvatten till Tingstäde träsk. Ingen av dessa bedömningar har Cementa baserat enbart på grundvattenmodellen:

• Som framgår ovan bygger alla bedömningar av påverkan på naturmiljön på ekologiska utredningar och fältmätningar. 
• Vad gäller brunnar så har täktens s.k. influensområde, dvs. det område inom vilket brunnar kan påverkas, baserats på bergborrade brunnar. Det ger ett större område än om man tittat på grävda brunnar. Alla som äger eller nyttjar en brunn – grävd eller borrad – inom influensområdet omfattas av Cementas ersättningserbjudande, dvs. ersätts med t.ex. en ny brunn eller påkoppling på det kommunala VA-nätet om deras brunn får försämrad funktion. Ingen brunn har alltså missats, utan Cementa har räknat på det mest ”pessimistiska” sättet.
• Påverkan på tillflödet av grundvatten till Tingstäde träsk har beräknats genom en vattenbalans som inte bygger på grundvattenmodellen.

Utöver detta har SGU yttrat sig i rent juridiska frågor som inte har med grundvattenmodellen eller miljökonsekvensbeskrivningen att göra. Vi anser att det är mycket märkligt att en företrädare för SGU nu uttrycker sig på det sätt som gjordes i DNs artikel.

Se även:
Överklagandet som Cementa skickade in till Mark- och miljööverdomstolen den 22 juli 2021