Cementa informerade beslutsfattare på Gotland om nuläget
Måndagen 10 december höll Cementa ett informationstillfälle för en grupp inbjudna personer från Region Gotland, myndigheter och lokala intresseorganisationer.
Syftet var att beskriva var Cementa står i tillståndsansökan för framtida kalkstensbrytning i Slite, och att berätta om det pågående arbetet med klimatförbättrad cementtillverkning. Målet är att kunna fortsätta vara en viktig arbetsgivare på ön, en motor i klimatomställningen och en långsiktig leverantör av byggmaterial till samhället.
Drygt 40 personer var på plats för att lyssna till Fred Grönwall, fabrikschef Slite, Kerstin Nyberg, miljöchef, Jon Hallgren, miljöingenjör samt Karin Comstedt Webb som är hållbarhetschef på Cementa.

Huvudpunkter från innehållet
Täktansökan

-
För ett år sedan skickade Cementa in ansökan till mark- och miljödomstolen om att fortsätta täktverksamheten/brytningen av kalk vid File hajdar under perioden 2021-2041.
- Ansökan innehåller en lång rad rapporter och underlag, bland annat Teknisk beskrivning, Miljökonsekvensbeskrivning, påverkan grund- och ytvatten, naturvärdesinventeringar, vibrationer och efterbehandling. Dokumenten finns här.
- Flertalet naturvärdesinventeringar har gjorts, bland annat av rödlistade och fridlysta arter, naturvårdsarter, kärlväxter, lavar, mossor, svampar, fåglar, däggdjur, grod- och kräldjur, insekter, spindlar och fjärilar – däribland Europas största inventering av väddnätfjäril.
- Runt 2025 avslutas brytningen i Västra brottet. Täkten kommer då att efterbehandlas och delar av den kommer att öppnas upp för friluftsliv.
Vattenpåverkan

-
Det har lyfts fram en oro kring påverkan på Tingstäde träsk, Cementas utredningar visar tydligt på att det inte existerar något flöde från träsket till File hajdar-täkten.
- Grundvattenströmningen från västra File hajdar går mot Tingstäde – inte tvärtom, och situationen oförändrad sedan 70-talet innan kalkbrytningen påbörjades.
- Om det hade funnits ett flöde från Tingstäde träsk så skulle vi se detta redan idag i täkten. Grundvattennivåerna på File hajdar skulle vara mycket stabilare och inte kunnat sjunka långt under nivån i träsket, samt att Region Gotlands brunnar vid File hajdar skulle tillföras större volymer vatten året om.
Klimat
- Parisavtalet och 1,5-gradersmålet, vilket kräver kraftiga minskningar av koldioxidutsläpp, sätter press på cementindustrin som i Sverige utgörs av Cementa.
- Cementas norska systerbolag Norcem har under ett antal år utvärderat tekniker för avskiljning av koldioxid, och det finns också tekniska lösningar för att lagra koldioxid under havsbotten (CCS). Norcem är redo att etablera en fullskaleanläggning vilket skulle bli världens första anläggning för koldioxidavskiljning inom cementindustrin. En sådan kan vara på plats ca 2024. Det som krävs nu är politisk vilja och finansiering.
- Under december kommer Cementa lämna in sin förstudierapport till Energimyndigheten gällande projektet CemZero – utredningen kring elektrifiering av cementtilllverkningen. Studierna har hittills visat att det är teoretiskt möjligt att tillverka en cementklinker (mellanprodukt till cement) med plasmateknik.
- I våras tog Cementa fram en Färdplan tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige för hur branschen ska kunna bli klimatneutral. Dokumentet går att läsa här.
- Det räcker dock inte med att utveckla och producera klimatneutrala produkter utan det måste även finnas en efterfrågan och en köpare i slutänden. Här behöver stora och offentliga aktörer ta sin del av ansvaret för ett hållbart/klimatneutralt samhällsbyggande och visa vägen inom byggbranschen.
Under frågestunden kom en rad frågor kom upp om allt från vibrationer till CCS-teknik. Mycket handlade om vattenfrågan. Cementa var noga med att påpeka att detta inte var ett formellt möte inom ramen för ansökan och att alla de tekniska och geologiska utredningar som refererades till kommer att besvaras sakligt i skriftliga bemötanden av alla yttranden som inkommit. Detta färdigställs i början på nästa år.
– Det här informationsmötet är ett viktigt tillfälle för oss i vår strävan att vara öppna, transparenta och ha en dialog med aktörer som vi behöver kunna samverka med för att få på plats bästa möjliga långsiktiga lösning, sa Fred Grönwall.