Depå Bålsta

Cementa ansöker om tillstånd för hamn- och depåverksamhet på fastigheten Håbo Bista 4:28, till en omfattning av 40 anlöp per år av fartyg  över 1 350 ton, samt hantering och lagring av upp till 100 000 ton cementprodukter per år. Bakgrunden är det växande behovet av cementprodukter till byggandet i regionen.

Den ansökta verksamheten innebär en ökning av antalet anlöp årligen till depån från 15 till 40. Cementa avser inte att ta emot större fartyg än idag och den ansökta verksamheten kräver ingen anpassning av kajer, hamnbassänger eller tillfartsled.

Slutlig ansökan gavs in den 27 april 2018 till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Uppsala län.

Bakgrund – behovet av cement till byggandet i regionen

• Cementa har bedrivit verksamhet i Bålsta sedan 1970-talet. Verksamheten är en del av en större depåstruktur med ett antal strategiskt utplacerade lagringsdepåer som tillgodoser både den regionala och lokala marknaden med cement som används för betongframställning. Depåstrukturen innebär att en stor andel transporter har kunnat flyttas från vägnätet till sjöfart.

• Byggaktiviteten i Mälardalen är stark. Enbart i Håbo kommun förbrukades 62 000 ton cement under 2016. I grannkommunerna Enköping, Upplands-Bro och Uppsala förbrukades totalt 146 000 ton cement. Behovet förväntas öka ytterligare till följd av planerad bostadsbebyggelse och planerade infrastruktursatsningar, däribland Förbifart Stockholm. I tillägg till detta har efterfrågan på olika slags cement ökat, vilket medfört ett behov av att öka tillgänglig lagringskapacitet på depån i Bålsta. Den befintliga kapaciteten i Bålsta begränsar idag Cementas förutsättningar att i regionen hantera flera olika typer av cementkvaliteter samtidigt.

• Idag ligger man mycket nära den tillståndsgivna gränsen för årlig hantering av cementprodukter i Bålsta hamn. Detsamma gäller övriga närliggande depåer. Vilken slags cement som hanteras vid respektive depå varierar. När hanteringen vid en depå når tillståndsgiven mängd är det inte säkert att eventuell tillgänglig kapacitet vid en annan depå kan utnyttjas istället. Hanteringen i Bålsta behöver därför öka för att Cementa ska kunna svara mot såväl det generella behovet av mer cement till bygg- och infrastruktursatsningar, som behovet av cement av olika kvaliteter.

• För den nuvarande hamnverksamheten gäller tillstånd enligt miljöbalken från 2009 och det medger en årlig hantering av 30 000 ton cement genom 15 årliga anlöp till kajen. Detta är alltså inte tillräckligt för det aktuella behovet av cement på kort och längre sikt.

• Den berörda fastigheten är detaljplanelagd för industriändamål. Håbo kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för perioden 2010–2035 och i den framgår att det inte finns några planer på ändrad markanvändning.

• Inom industriområdet där Cementas anläggning är belägen har Gyproc AB en anläggning med tillhörande kaj för produktion av gipsskivor. På andra sidan  Kalmarviken, vid Toresta, har NCC fram till 2028 tillstånd för mottagande och bearbetning av bergmaterial från Förbifart Stockholm.
   

Beskrivning av ansökan och konsekvenser

• Den ansökta hamnverksamheten omfattar lossning, lagring och lastning av cement. Lossningen tar 20– 24 timmar från det att fartyget anlöpt till Cementas kaj. Cementen sänds med pneumatik från båten via en transportledning om ca 130 meter till silon. Själva lagringen av cementprodukterna sker i en silo med en lagringskapacitet om 6 000 ton. De lagerhållna cementprodukterna lastas slutligen ut till lastbil i bulk för vidaretransport till kund. Utlastningen är automatiserad och utförs av chaufförerna.

• Depåverksamheten innebär fartygstransporter från Cementas kaj ut till allmän farled och lastbilstransporter från depån ut till Kalmarleden.

• Vid hantering av den maximala volymen 100 000 ton cement kan cirka 11 uttransporter ske under en arbetsdag. Om varje uttransport föregås av en anländande tom lastbil kommer de dagliga transportrörelserna att kunna uppgå till 22 stycken.

• Den sökta verksamheten innebär en ökning med ca 14 transportrörelser per dag vilket motsvarar en ökning med ca 2,2 % av tung trafik, eller 0,2 % av den totala trafiken.

• Av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) framgår att verksamhetens omgivningspåverkan huvudsakligen utgörs av buller och utsläpp till luft. Bullret från verksamheten är inom nivåerna i Naturvårdsverkets riktlinjer (bilaga B9). Vad gäller utsläpp till luft ger de ökade stoftutsläppen från vägtrafik och fartygsanlöp inget eller ett marginellt haltbidrag och varken miljökvalitetsnormer eller miljömål riskerar att överskridas (bilaga B1). Bedömningen inkluderar NCC:s och Gyprocs verksamheter, varvid kan konstateras att NCC:s spridningsområde för partiklar inte sammanfaller med Cementas och att Gyprocs utsläpp har funnits en tid och därför får antas beaktas i bakgrundshalterna.

• Vad gäller friluftsliv bedöms de årligen tillkommande 25 anlöpen inte hindra friluftsaktiviteter i Kalmarviken. Under kommande tioårsperiod får dessa aktiviteter antas främst påverkas av de 800–1 100 anlöpen till NCC:s verksamhet på andra sidan viken.

• Inga arter som skyddas av artskyddsförordningen har påträffats inom eller i anslutning till verksamhetsområdet.

• Sammanfattningsvis visar MKB att verksamheten, med beaktande av de anpassningar av verksamheten som gjorts och de villkor som Cementa föreslår ska gälla för verksamheten, kan bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa eller miljön.

• Cementa gör bedömningen att den sökta verksamheten är förenlig med det planerade vattenskyddsområdet. Cementas verksamhet ligger på ett betryggande avstånd från råvattenintaget och verksamheten är utformad och organiserad på ett sådant sätt att ingen risk uppkommer för det planerade vattenskyddsområdet.

Depåns strategiska placering

• En lokalisering av depåverksamhet i Bålsta är strategisk viktig, både för den regionala och den lokala verksamheten. Det är dessutom fråga om en befintlig verksamhet som har bedrivits på platsen sedan 1970- talet. Den sökta verksamheten kan genomföras inom befintligt verksamhetsområde utan ytterligare ingrepp i mark- eller vattenområde. En utökning av verksamheten i anslutning till befintlig anläggning innebär därför betydligt mindre påverkan på omgivningen i förhållande till att etablera verksamheten på helt ny plats.

• Inga alternativa lokaliseringar har identifierats. Platser som inte är planlagda för industriändamål har inte bedömts utgöra lämpliga alternativ för verksamheten, varken kommersiellt eller miljömässigt. Att flytta en befintlig verksamhet med uppbyggd infrastruktur är mycket kostsamt. Att bygga en motsvarande cementsilo skulle kosta ca 38 miljoner kr. Enligt Cementas uppfattning saknas det därmed realistiska alternativa lokaliseringar för den ansökta verksamheten.

• Sammanfattningsvis är den valda platsen lämplig med hänsyn till att ändamålet – att försörja närområdet med cementprodukter – ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Så går processen till

• Tillståndsansökan kungjordes den 25 juni 2018. Det innebär att den som vill kan lämna synpunkter på ansökan. Synpunkter ska ha skickats in till Miljöprövningsdelegationen senast den 28 augusti.

• När tiden för att lämna synpunkter har löpt ut får Cementa skriftligen svara på de synpunkter som inkommit.

• Ibland beslutar Miljöprövningsdelegationen att det ska hållas sammanträde och/eller göras ett platsbesök för att ledamöterna bättre ska förstå verksamheten och dess omgivningar.
• Miljöprövningsdelegationen har beviljat ansökan och denna har vunnit laga kraft. Cementa har 2020 inte tagit det nya tillståndet i anspråk än. 

Bilagorna 10.5 och 10.6 innehåller personuppgifter och kan därför med hänsyn till dataskyddslagen GDPR inte publiceras, men de kan fås via kontakt med Länsstyrelsen i Uppsala; uppge ärendenummer 511-4220-16.

(Sidan uppdaterad 2020-12-03)