Aska från pappersbruk ger hållbarare cement
Det tog fyra år, men nu är det klart. Sedan augusti 2024 står fyra silor på Skövdefabrikens område med vardera 105 kubikmeter pappersaska redo att tillsättas i produktionen av cement.
Fördelarna med aska från pappersbruk i cementtillverkning är flera:
- Lägre energianvändning i cementugnen.
- Mindre CO2-utsläpp.
- Minskad användning av kalksten.
– Det är en win-win-situation, förklarar Edvard Rydberg, processingenjör på Skövdefabriken och ansvarig för projektet att föra in pappersaska i cementproduktionen.
Askan kommer från pappersbruk i närområdet, som använder kalk i sin process för att bland annat bleka papper. När kalken hettas upp skapas bränd kalk som sedan blir aska. Denna läggs vanligen på deponi, men nu kan den användas i cementtillverkningen. En win-win-situation: mindre deponi för pappersbruken och lägre miljöpåverkan från cementtillverkningen.
Så fungerar det
- Pappersaskan tillsätts tillsammans med sand och kalksten, innan det förs in i ugnen. För närvarande ersätts 2 % av kalkstenen med pappersaska, men målet är att nå upp till 5 % under nästa år. (2 % = 10 000 ton pappersaska/år)
- Kalksten avger CO2 vid förbränningen i ugnen, men i och med att pappersaskan redan är bränd och ersätter 2 % kalksten, släpps mindre CO2 ut från ugnen.
- Förutom detta innehåller pappersaskan kisel som gör att man kan minska användningen av sand och dessutom krävs mindre energi i processen.
Miljövinst med att använda 10 000 ton pappersaska
- Minskar behovet att bryta 12 000 ton kalksten/år.
- Nettominskning 8 355 000 kg CO2/år
- Motsvarar 27 000 flygresor mellan Stockholm och New York
- Eller, 83 500 inrikesresor med bil mellan Stockholm - Göteborg
- Eller att köra 55 miljoner km
