Aska från pappersbruk ger hållbarare cement

Det tog fyra år och kostade 5 MSEK, men nu är det klart. Sedan augusti 2024 står fyra silor på Skövdefabrikens område med vardera 105 kubikmeter flygaska redo att tillsättas i produktionen av cement.

Fördelarna med flygaska från pappersbruk i cementtillverkning är flera:

• Lägre energianvändning i cementugnen.
• Mindre CO2-utsläpp.
• Minskad användning av kalksten.

– Det är en win-win-situation, förklarar Edvard Rydberg, processingenjör på Skövdefabriken och ansvarig för projektet att föra in flygaska i cementproduktionen.

Flygaskan kommer från pappersbruk i närområdet, som använder kalk i sin process för att bland annat bleka papper. När kalken hettas upp skapas bränd kalk som sedan blir flygaska. Denna läggs vanligen på deponi, men nu kan den användas i cementtillverkningen. En win-win-situation: mindre deponi för pappersbruken och lägre miljöpåverkan från cementtillverkningen.

Så fungerar det

• Flygaska tillsätts tillsammans med sand och kalksten, innan det förs in i ugnen. För närvarande ersätts 2 % av kalkstenen med flygaska, men målet är att nå upp till 5 % under nästa år. (2 % = 10 000 ton flygaska/år)
• Kalksten avger CO2 vid förbränningen i ugnen, men i och med att flygaskan redan är bränd och ersätter 2 % kalksten, släpps mindre CO2 ut från ugnen.
• Förutom detta innehåller flygaskan kisel som gör att man kan minska användningen av sand och dessutom krävs mindre energi i processen.

Miljövinst med att använda 10 000 ton flygaska

• Minskar behovet att bryta 12 000 ton kalksten/år.
• Nettominskning 8 355 000 kg CO2/år
  • Motsvarar 27 000 flygresor mellan Stockholm och New York
  • Eller, 83 500 inrikesresor mellan Stockholm - Göteborg
  • Eller att köra 55 miljoner km